Smitas tankar om uppletande....

	Hej! Jag heter Smita och jag tänkte berätta för er vad som är viktigt i uppletande från min syn på saken.....
Om ni har läst min kompis Hedwigs agilityskola så vet ni att man som hund måste lära upp sin människa. Det är samma sak i uppletande.. men på ett annat sätt liksom. I motsats till agility så måste man få dom att vänta och inte fara runt så mycket.... Häng med så ska jag förklara....
	Här är jag och min människa Stig på väg upp till de stället i skogen där någon slarvig en har tappat en massa saker som de sedan låter oss hundar hitta. Jag tycker gott de kunde lära sig att leta själva när de nu inte kan hålla ordning på grejorna. Å andra sidan blir de ju så glada när de får vara med oss... Här har jag i alla fall koll på Stig så han går snyggt och prydligt. Man får betyg för sånt!!
Här har jag fått honom att stanna (fast han tror att det är tvärtom) för han måste få gå före och titta var han ska vara. Jag är lite snabbare så jag ger honom försprång.
	Här sitter jag och väntar på att han ska bli klar och ha koll på läget. "Hur går det.... kan jag komma??!"
Nu är vi vid rutkanten och jag väntar på att få starta. De har ett visst kontrollbehov de där människorna. De säger att vi ska vara fokuserade innan vi får börja... " HAA... jag är ALLTID fokuserad när det är arbete på gång"
	och här går starten.... och då är det inget mesande som gäller... Allt eller inget.. nej nej helt fel ... Alltid allt - är en bruksAussies måtto. Fullt ös alltså.
.. nu gäller det att leta så man hittar alla de där sakerna... ibland undrar man vad de där slarvmänniskorna har gjort bakom stenar och under buskar ... de mest knepiga ställen kan de ha varit och drällt grejor på. Men man har väl näsa!! De kan ju prova att lura en fokuserad Aussie... en svart sådan dessutom (ibland tror de att jag är en BC.... det kan vara bra att ta till om man någon gång gör bort sig....som om det skulle hända...)
	... och här står min människa och väntar... de ska också vara lugna och fokuserade under arbetet och inte hålla på och tramsa runt och försöka vara före... som i agility. Det är liksom lättare i uppletande för då får man sköta sig själv utan att ha folk runt fötterna. Man måste bara lära dem att vänta lugnt. Min Stig är bra på det.. han är rätt cool faktiskt.
"äru' på plats.. för nu har jag en.... var beredd"
	Och här har jag skyndat mig in med en av grejorna.... så att Stig får hålla i den medan jag letar efter de andra. Det är liksom hans jobb.. att bära grejorna tills jag är klar. Han har en bra väst med stora fickor... för självklart hittar jag alla fyra. Nåt' annat trodde ni väl inte.
Nu har jag hämtat alla fyra och lämnat dem till husse. När jag tagit den fjärde brukar jag gå och sätta mig fot fint bredvid honom för att han ska veta att det är klart. Då blir han så glad. Så nu får jag höra vad domarna säger.... "Bra jobbat" säger domarna... Ehh.... och..??! Vad hade ni väntat er av en svart Aussie?!!
	Och här är vi på väg från rutan efter avslutat arbete. Jag brukar passa på att hoppa på mina människor och bita lite i dom när vi är klara. Så de förstår att jag är nöjd med dem. Det är viktigt att de får beröm och uppmuntran. Det måste ni komma ihåg. Annars tycker de inte att de är roligt att jobba. Man kan liksom inte förvänta sig att de ska ha samma fokus och driv som en bruks-Aussie.

Träna på nu så ses vi i uppletanderutan och på bruksprov framöver...
vi brukshundar måste hålla ihop .. för rasens och våra människors skull !!

Smita